Nytt år, nya människor, ny musik. Mycket har hänt det senaste året, och kanske har jag också förändrats. Jag vill gärna tro det. Frågan är ju om det är till det bättre eller sämre.
Jag har upptäckt saker om mig själv som jag kanske helst skulle vilja slippa veta, upptäckt sidor och särdrag hos mig själv jag inte är nöjd med. Att jag är konstig har jag alltid vetat, men att det kunde kännas såhär dåligt hade jag inte en aning om. Jag säger livskris, och ni kan äga att jag överdriver, men jag har livskrisat hela mitt liv. Alltid längtat framåt till nästa nivå, nästa steg, samtidigt som jag sett tillbaka med sorg och nostalgi på det jag lämnat. Ångrat det jag inte gjorde och haft ångest för det jag aldrig fick chansen till att väla att göra.
Det var så det var då, det är så det är nu.