Jag sitter här med något som Michaela skulle kalla morkkis och är besviken och generad på mig själv. Jag borde kanske inte vara det, eller så borde jag verkligen vara det, men hur som helst så har jag märkt en sida av mig själv jag helst skulle vilja knuffa tillbaka i skrubben den kom ifrån. Kanske är det en slags bifekt av den positiva nya sida jag märkt hos mig själv sedan jag flyttade från Hudik.

Vad jag behöver göra är att tänka efter lite mer innan jag gör och säger något. Jag brukade vara ganska bra på det.